Day: 12th mars 2025

Att ankra är en grundläggande del av sjösäkerheten. Rätt ankare kan vara skillnaden mellan en lugn natts sömn och en stressfylld situation. Den här artikeln guidar dig genom processen att välja rätt ankare för just din segelbåt och dina behov.

Båtens egenskaper och dina behov

Innan du börjar titta på olika ankartyper är det viktigt att du förstår din båts specifika egenskaper och dina seglingsvanor. Båtens storlek, vikt (deplacement) och överbyggnad är avgörande faktorer. En större och tyngre båt, eller en båt med mycket vindfång, kräver ett kraftigare ankare. Fundera också över var du oftast seglar och vilka typer av havsbottnar du brukar ankra på. Är det grunda vikar med sandbotten, eller djupa fjordar med klippor och lera? Dina vanligaste ankringsplatser påverkar vilken typ av ankare som är bäst lämpad. Det kan vara bra att ha flera olika ankartyper, speciellt för större segelbåtar, vilket ger flexibilitet att anpassa ankarvalet efter varierande bottenförhållanden. Detta bekräftas av information från Praktiskt Båtägande.

Olika ankartyper och deras egenskaper

Det finns en mängd olika ankartyper, var och en med sina egna styrkor och svagheter. Här är en genomgång av de vanligaste, och några lite ovanligare, typerna.

Plogankare

Plogankare, som Delta, CQR, Rocna, Spade och Wasi Bügel, är utformade för att gräva ner sig i botten likt en plog. De fungerar generellt bra på de flesta bottnar, såsom sand, lera och grus. Rocna och Spade är exempel på ”nya generationens” plogankare med en båge som hjälper ankaret att vända rätt och gräva ner sig snabbt. Även Delta-ankaret räknas till de modernare plogankarna och beskrivs av Yachting Monthly som ofta mer effektivt än äldre konstruktioner som CQR. Dessa modernare ankare har ofta en tyngre spets som underlättar nedgrävningen.

Kloankare (Bruce)

Det genuina Bruce-ankaret, ett slags kloankare, är känt för att sätta sig snabbt och fungera väl i många olika bottentyper, framförallt mjuka bottnar som sand och lera. Det sades också kunna få fäste på stenbotten. Svenska Kryssarklubben påpekar dock att originaltillverkningen upphört och att det nu finns många kopior av varierande kvalitet på marknaden. Välj om möjligt ett begagnat original eller en kopia av hög kvalitet.

Flatankare (Danforth, Fortress)

Flatankare, som Danforth och Fortress, är lätta och har en stor yta i förhållande till sin vikt. De är mycket effektiva i mjuka till medelhårda bottnar som sand och dy, tack vare de breda flyn som ger bra grepp. Deras begränsning ligger i att de kan ha svårt att få fäste i hårda bottnar och är mindre pålitliga vid vindkantring. Fortress, tillverkat i aluminium, är ett populärt val som extraankare/reservankare på grund av sin låga vikt och höga hållfasthet.

Tallriksankare och dragg

Tallriksankare (även kallat plätt) rekommenderas sällan som huvudankare för segelbåtar, men kan fungera för tillfällig ankring under dagtid i lugna förhållanden, enligt Alandia. En dragg är användbar för att bärga tappade föremål, eller som ett lätt, hopfällbart ankare för jollar, vilket nämns av DagensBåtliv.se.

Ankare för permanent förtöjning

För permanent förtöjning, som vid en boj, används ofta speciella ankare som är utformade för att gräva ner sig djupt och ge ett mycket säkert fäste över tid. Exempel på dessa är svampankare (mushroom) som fungerar bäst i mjuk lera eller silt. Dessa är dock inte lämpliga som vanliga ankare för segelbåtar.

Välja rätt storlek

En vanlig fråga är hur stort ankare man behöver. En tumregel, som nämns av Alandia, är att addera båtens längd i meter, bredd i meter och vikt i ton. Summan ger en indikation på lämplig ankarvikt i kilo. För en 9 meter lång segelbåt som väger 4 ton och är 3 meter bred, skulle detta innebära 9 + 3 + 4 = 16 kg. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta bara är en grov uppskattning. Tillverkarnas rekommendationstabeller, som ofta baseras på båtens längd, ger en bättre vägledning, men det är ofta klokt att gå upp en storlek, speciellt om du seglar i utsatta områden eller ofta ankrar på svaj. Ett något tyngre ankare ger ökad trygghet.

Ankringsplats och bottenförhållanden

Valet av ankarplats är minst lika viktigt som valet av ankare. En skyddad vik med sandbotten är idealiskt, men verkligheten bjuder ofta på annat. Titta noga på sjökortet för information om bottentyp och djup. Undvik branta undervattenssluttningar där ankaret kan ha svårt att få fäste och riskerar att börja kana. Undvik också områden med mycket sjögräs, där ankaret kan ha svårt att tränga igenom och få ett ordentligt grepp. Sailing Today betonar vikten av att förstå havsbottnens beskaffenhet. Ljusare partier i vattnet kan indikera sandbotten, medan mörkare partier kan tyda på sjögräs eller sten. Var också uppmärksam på tidvatten och strömmar, som kan påverka ankringens säkerhet.

Material

Ankare tillverkas oftast i galvaniserat stål, rostfritt stål eller aluminium. Alla dessa material har för- och nackdelar.

Galvaniserat stål

Galvaniserat stål är det vanligaste och mest prisvärda. Det är starkt och relativt motståndskraftigt mot korrosion. Nackdelen är att galvaniseringen kan nötas bort med tiden, vilket leder till rost.

Rostfritt stål

Rostfritt stål är dyrare, men elegant och mycket motståndskraftigt mot korrosion. Det kräver också mindre underhåll. Vissa rostfria legeringar kan dock vara sprödare än galvaniserat stål.

Aluminium

Aluminiumankare, som Fortress, är lätta i förhållande till sin hållfasthet. Detta gör dem perfekta som reservankare, eller för mindre båtar. De är dock dyrare och kanske inte lika lämpliga som huvudankare för större båtar i krävande förhållanden. West Marine beskriver fördelarna med aluminium-magnesiumlegeringar i lättviktsankare.

Ankarlina och kätting

Ett ankare fungerar inte optimalt utan en bra ankarlina eller kätting. En generell regel, som nämns i flera av källorna, är att ha minst 4-6 gånger vattendjupet i ankarlängd, men gärna mer, speciellt i hårt väder. Ankrar du på 5 meters djup bör du alltså ha minst 20-30 meter lina eller kätting ute, men gärna uppemot 50 meter för extra säkerhet. Kätting är att föredra för segelbåtar, eftersom den ger extra tyngd och skyddar linan mot nötning. En vanlig kombination är kätting närmast ankaret (ca 5-6 meter) och lina resten. Bra material för ankarlinan är polyester eller polyamid (multiplait nylon), som båda sjunker och har god fjädring. Polyamid (nylon) har bättre elasticitet och trasslar mindre. Hjertmans rekommenderar en ankarsvirvel, speciellt vid ankarspel, för att undvika tvinning.

Ankringsteknik steg för steg

Att välja rätt ankare och utrustning är bara halva jobbet. Här är en steg-för-steg-guide till säker ankring:

• Förberedelser: Välj ankarplats med omsorg. Kontrollera sjökortet, bedöm vind och ström, och ta hänsyn till andra båtar.
• Ankring: Kör långsamt upp mot vinden (eller strömmen) till den plats där du vill att ankaret ska ligga. Släpp ankaret försiktigt. Låt båten driva bakåt medan du matar ut kätting/lina. Undvik att släppa ut all kätting/lina på en gång.
• Sätta ankaret: När du har tillräckligt med kätting/lina ute (minst 4-6 gånger djupet), backa försiktigt med motorn för att låta ankaret gräva ner sig ordentligt.
• Kontroll: Kontrollera att ankaret håller genom att fortsätta backa med motorn på lågt varvtal. Använd gärna riktmärken på land för att se om båten rör sig. Ett tips är att använda en ankarvakt (ankaralarm) på din plotter eller mobiltelefon, som varnar om båten börjar driva.
• Under ankring: Var uppmärksam på förändringar i vind och ström. Kontrollera ankringen regelbundet, speciellt vid väderomslag.
• Lätta ankar: Kör försiktigt framåt mot ankaret medan du tar in kätting/lina. När ankaret lossnar, ta upp det och rengör det.

Vanliga misstag vid ankring

Även erfarna seglare gör misstag. Här är några vanliga fallgropar:

• För kort ankarlina/kätting. Snåla inte med längden – det ger sämre fäste och ökad risk för att ankaret släpper.
• Felaktig bedömning av bottenförhållanden. Att inte kontrollera sjökortet ordentligt, eller att förlita sig enbart på vattnets färg, kan leda till att ankaret inte får fäste.
• Att inte sätta ankaret ordentligt. Att bara släppa ankaret och hoppas på det bästa är inte tillräckligt. Backa med motorn för att säkerställa att det gräver ner sig.
• Att inte ta hänsyn till vind- och strömförändringar. Var beredd på att vädret kan ändras och att ankringen kan behöva justeras.
• Att förlita sig enbart på GPS och plotter. Använd även visuella riktmärken på land för att kontrollera att ankaret håller.

Slutsats

Att välja rätt ankare och behärska ankringstekniken är en viktig del av förberedelserna inför en seglats. Genom att noga överväga din båts egenskaper, de förhållanden du oftast seglar i, och de olika ankartypernas för- och nackdelar, kan du göra ett välgrundat val. Kom ihåg att övning ger färdighet. Prova dig fram i olika förhållanden och lär av dina erfarenheter. Ett välvalt och korrekt använt ankare, tillsammans med god kunskap om ankring, ger trygghet och bidrar till en säkrare och mer avkopplande segling.

Att ge sig ut på långsegling är en dröm för många. Det är en fantastisk upplevelse, men också en påminnelse om hur viktigt det är att vara förberedd. När du befinner dig långt ute till havs, kanske dagar eller veckor från närmaste land, är du och din besättning utlämnade till er själva. Denna artikel går igenom den viktigaste säkerhetsutrustningen för långsegling, med fokus på att vara förberedd, ha rätt utrustning och kunskapen att använda den.

Planera din långsegling

Det första steget mot en säker långsegling är att inse att säkerhetsutrustningen behöver anpassas efter resans längd, var du ska segla och hur erfaren besättningen är. En kortare seglats i skyddade vatten kräver inte samma utrustning som en oceanöverfart. Fundera igenom vilka risker som finns och hur du bäst förbereder dig för dem.

En annan viktig del i förberedelserna är att se över och teckna nödvändiga försäkringar. Det kan handla om allt från båtförsäkring till reseförsäkring och ansvarsförsäkring. Kolla upp vad som gäller för just din resa och se till att du har ett bra skydd om olyckan skulle vara framme.

Sammanfattat: Varje långsegling är unik. Anpassa säkerhetsutrustningen, ha koll på försäkringarna och planera noga, så har du lagt grunden för en trygg och säker resa.

Båtens skick

En stabil och välbyggd båt, som är gjord för att klara tuffa förhållanden, är grunden för all säkerhet. Se till att båten är ordentligt genomgången och i bra skick innan du ger dig av.

Löpande underhåll

Att löpande underhålla båten är superviktigt. Genom att byta ut slitna delar och fixa småsaker direkt, minskar du risken för tråkiga överraskningar. Det är lite som att gå till tandläkaren – bättre att ta hand om det lilla innan det blir ett stort problem.

Dubbla system

Ett bra tips för långsegling är att ha dubbla system för allt som är viktigt. Tänk dig att autopiloten slutar fungera mitt ute på havet. Att styra för hand i flera dygn är jobbigt, och kan till och med vara farligt om besättningen blir utmattad. En extra autopilot är därför en smart investering, vilket också påpekas av experterna på Praktiskt Båtägande.

Ett nödroder är ett annat exempel, som Sailing Le Luna tipsar om, är en nödvändighet om du skulle tappa ditt vanliga roder. Samma sak gäller kommunikation. En VHF-radio är bra nära kusten, men för att nå omvärlden oavsett var du är behövs satellitkommunikation. Med en satellittelefon eller en Iridium GO! kan du få väderuppdateringar och kalla på hjälp.

Nödsituationer

Även om man är väl förberedd så finns det risker. Då gäller det att ha rätt nödutrustning – och att veta hur den funkar. En EPIRB (Emergency Position Indicating Radio Beacon) är en livräddare. När den aktiveras sänder den en nödsignal med din position, så att räddningstjänsten kan hitta dig. En PLB (Personal Locator Beacon) är ett mindre, personligt alternativ. Skillnaden är att EPIRB:en är registrerad på båten, medan PLB:n är personlig. För längre seglatser, speciellt över hav, är en EPIRB att föredra, medan en PLB kan vara ett bra komplement, särskilt för mindre båtar.

Visuell signalering

För att synas om du hamnar i nöd till sjöss är nödraketer och en V-sheet (en orange duk med ett svart V) bra att ha. De hjälper andra båtar och flygplan att upptäcka dig, som Maritime Safety Queensland påpekar.

Livflotte

En livflotte är en självklarhet på en långfärdsbåt. Den ska vara lagom stor för antalet personer ombord och regelbundet servad.

Man överbord

Om någon ramlar överbord är det bråttom. Som Förarintyg.se understryker, är det viktigt att agera snabbt och ha rätt prylar. Flytväst är såklart livsviktigt, och för långsegling är rejäla, automatiskt uppblåsbara flytvästar med säkerhetssele bäst. De håller dig flytande och gör att du kan koppla fast dig i båten.

Men det räcker inte med flytväst. En räddningsstege gör att personen i vattnet kan ta sig ombord igen. En kastlina och livboj, som kastas direkt, hjälper till att hålla kontakten och markera var personen är. Många navigatorer har en MOB-knapp (Man Over Board) som sparar positionen. Personliga nödsändare, som AIS MOB-enheter och PLB, är också smarta. De sänder en nödsignal som kan uppfattas av andra båtar och sjöräddningen.

Ett bra sätt att förbereda sig är att öva på man-överbord-situationer. Det kan man göra genom att till exempel kasta i en fender och sedan öva på att plocka upp den så snabbt som möjligt. Då får man testa hur båten beter sig och hur man bäst samarbetar i besättningen.

Nödväska

En ’grab bag’ är en vattentät väska med det viktigaste du behöver. Den ska vara lätt att ta med om du måste lämna båten snabbt. Tänk på den som din ’överlevnadsväska’. Wild Travel Story ger en bra beskrivning av vad en nödväska kan innehålla.

I väskan kan du packa: satellittelefon (eller en personlig satellitkommunikator), nödraketer, vatten, förbandsmaterial, energimat, vattentät ficklampa, visselpipa och vattentäta tändstickor. Du kan också lägga i en handhållen GPS, extra batterier, viktiga papper (i vattentät påse) och lite kontanter. Tänk igenom vad just du skulle behöva för att klara dig tills hjälpen kommer.

Sammanfattning: Nödutrustning är livsviktig, men kom ihåg att kunskap och en plan för vad du ska göra i olika situationer är lika viktigt. Öva, öva, öva – det kan rädda liv!

Självförsörjning och det mentala

Att klara sig själv

Långsegling innebär ofta att man är självförsörjande under lång tid. Att ha tillräckligt med färskvatten och el är viktigt, inte bara för bekvämligheten. En watermaker, som gör dricksvatten av saltvatten, är en toppeninvestering.

Solceller är också bra. De ger el till navigation, belysning och kommunikation. Då slipper man köra motorn lika mycket för att ladda, vilket sparar bränsle och är bra för miljön. Flera av de svenska båtarna i ARC, som Praktiskt Båtägande skriver om, satsade på just detta.

Kunskap och förberedelser

Utrustning är bra, men den hjälper inte om du inte vet hur den ska användas. Gå gärna en kurs i Förarintyg för fritidsbåt, Kustskepparintyg eller SRC/VHF-certifikat, som ger dig grundläggande kunskaper. Det är också bra att öva på nödsituationer med besättningen, så att alla vet vad de ska göra om något händer.

Det är också viktigt att förbereda sig mentalt. Att vara isolerad länge, trött och kanske stressad, kräver att man är stark i huvudet. Att ha en positiv inställning, kunna vara lugn när det är jobbigt och att samarbeta är superviktigt.

Som Svensk Segling påpekar, är det viktigt att ha en bra säkerhetskultur ombord. Tydliga rutiner, öppen kommunikation och att alla förstår riskerna och hur man hanterar dem är A och O (fast på ett lite mindre formellt sätt!). Anpassa seglingen efter väder och hur besättningen mår, och se till att alla är utvilade. Det är också smart att dela upp ansvaret för olika saker ombord.

Ta hand om prylarna

Kom ihåg att kolla säkerhetsutrustningen regelbundet. Vissa saker, som nödraketer och en del flytvästar, blir gamla och behöver bytas ut. Se till att alla ombord vet var prylarna finns och hur de funkar.

Sjukvård ombord

Sist men inte minst: sjukvård. Om man seglar långt är det ofta långt till närmaste läkare. Ett välfyllt sjukvårdsutrymme är därför jätteviktigt. Både Förarintyg.se och Sailing Le Luna pratar om vikten av ett bra första hjälpen-kit, ett apotek med basmediciner och, om man ska vara borta länge, mer avancerad utrustning.

Sammanfattning: Att klara sig själv, ha kunskap, vara mentalt förberedd, hålla utrustningen i trim och ha en bra sjukvårdsväska är viktiga delar av säkerheten. Att vara förberedd på allt gör att man kan slappna av och njuta mer av seglingen.

Checklista: Säkerhetsprylar

Här är en checklista med säkerhetsprylar för långsegling. Kom ihåg att anpassa listan efter din båt, besättning och var du ska segla. Den är indelad i kategorier för att göra det tydligare.

Personlig säkerhet och Man överbord

• Flytvästar (rejält tilltagna, gärna automatiskt uppblåsbara med säkerhetssele)
• Säkerhetslinor och livlinor
• Räddningsstege
• Kastlina
• Livboj
• MOB-knapp på navigatorn
• AIS MOB-enhet (sänder nödsignal om någon faller överbord)
• PLB (personlig nödsändare)

Kommunikation och Navigation

• VHF-radio (för att prata med andra båtar och sjöräddning nära kusten)
• Satellittelefon (för att kunna ringa oavsett var du är)
• EPIRB (nödsändare som skickar din position till räddningstjänsten)
• Sjökort (både papperskort och elektroniska)
• Kompass
• GPS och plotter
• Sextant (som reserv om elektroniken slutar funka)

Båtsäkerhet och Självförsörjning

• Reservautopilot
• Nödroder
• Länspumpar (både manuella och elektriska, gärna flera)
• Ankare (flera olika typer, med tillräckligt lång lina)
• Brandsläckare (flera stycken, och brandfilt)
• Reservdelar och verktyg
• Nödsignaler (nödraketer, orange signalduk, visselpipa)
• Stormsegel
• Prylar för att täta läckor (träpluggar, kilar, dynor)
• Wirekapare (eller bultsax/bågfil för att kapa riggen om masten går sönder)
• Watermaker (för att göra dricksvatten)
• Solceller (för att få el)

Sjukvård

• Första hjälpen-kit (välfyllt och med instruktioner)
• Sjukvårdsutrustning (mer omfattande, anpassad för långsegling)

Dags för äventyr!

Långsegling är en grym upplevelse, ett sätt att utmana sig själv och se världen. Det är ett äventyr som kräver att man tänker efter före. Genom att ha rätt säkerhetsprylar, och framför allt kunskap och en smart inställning till säkerhet, blir resan tryggare. Då kan man njuta av seglingen fullt ut. Det handlar inte om att vara rädd, utan om att vara förberedd. Det är då seglingen är som bäst – när man känner sig trygg och kan njuta av friheten!